Historik

Både i musikens och kristendomens historia har så genomgripande förändringar inträffat sedan Bachs tid att man måste häpna över att Matteuspassionen ännu efter två och ett halvt århundrade besitter en så märklig kraft att tränga in i lyssnaren och få honom eller henne att uppleva Jesu lidandesdrama som ett skeende här och nu. Hur Leipzigborna tog emot verket när de fick höra det i Långfredagens högmässa – första gången 1727 och därefter ytterligare åtminstone tre gånger fram till 1742 – vet vi inte mycket om, men somliga sägs ha tagit anstöt av musiken, eftersom särskilt ariorna gav opassande associationer till operans världslighet. Först hundra år senare började förståelsen för verkets värde att spridas sedan Felix Mendelssohn i den frambrytande romantikens historievurmande anda vågat sig på det djärva företaget att lyfta fram Matteuspassionen ur arkivens gömmor vid ett framförande av åtminstone väsentliga delar av verket i Berlin 1829.   Sedan Mendelssohns tid har sättet att gestalta musiken kommit att skifta i så många avseenden att man nästan måste tala om en rad olika Matteuspassioner. När verket första gången framfördes i Sverige – det skedde år 1890 under ledning av Andreas Hallén- var det en typisk 1800-talsversion, bl a i fråga om de mycket omfattande strykningarna, särskilt i andra avdelningen. Numera finns en helt annan beredskap att uppleva verket i dess helhet. Goda utgåvor av partituret har gjorts och forskarna har också tagit fram mycken kunskap om hur Bach måste ha tänkt sig att notbilden skulle omvandlas i klingande form.